Effektivare användning av mark – ett krav när land blir bristvara

Kampen om marken kommer att öka i hela världen, vilket kan leda till direkta strider och oroligheter på många platser i världen. Behovet av mark för mat, bränsle och råvaror kommer även att ge högre markpriser, vilket ställer krav på effektiv användning. Industriell användning av bioråvaran innan den bränns är en väg. Det är tveksamt om världen kan hoppas på en stark och klok politisk styrning. Ett optimalt lönsamt brukande och en ekonomisk bärkraft kan bli enda sättet att säkra tillgång till mark.

Vid KSLAs fullsatta internationella seminarium den 27 september var beskeden från experterna kärva. Samtidigt finns en grundläggande optimism: Marken kan räcka, och marknaden kan ha förmågan att styra mot effektiv användning. Men det finns en rad frågor att besvara och forskningen har tuffa uppgifter för att öka lönsamheten.

Sten Nilsson, bilden, professor och internationellt känd expert på skogsnäring och markfrågor, menade att markanvändning måste lyftas till den högsta politiska nivån. Samtidigt behövs stora forskningsinsatser, bland annat för att höja effektiviteten i jordbruket och för att få tillräcklig kunskap om hur vi kan restaurera skogar och höja avsättningen. Här behövs inte minst nya mätsystem.

– Det finns stora potentialer, men det krävs en enorm ansträngning för att lyckas, konstaterade Sten Nilsson, som också konstaterade att de tre F som tidigare krävts av marken nu blivit fem: Food, Fibre, Fudder, Fuel och Feedstock. Mat, fibrer och bränsle har länge varit med, nu räknar man ofta foder som en separat del och har lagt till Feedstock, alltså råvara för till exempel nya material.

Lennart Båge, tidigare ordförande för FN-organet IFAD och moderator vid seminariet, noterade att forskningen kring effektiv matproduktion på senare år hade hämmats i Västvärlden, eftersom det mest uppmärksammade problemet varit överskott. Men när kravet långsiktigt är att öka produktiviteten måste vi kanske tänka om.

Sten Nilsson menade att ett huvudproblem var att både markägare och politiker ofta är konservativa och vill bruka marken ”som man alltid gjort”.

– Vi behöver en helt ny politiskt organisation för att sätta markfrågan i fokus, menade Sten Nilsson.

Tre svenska skogar räcker

Världen behöver tre svenska skogsarealer för att täcka behovet av trä och träfiber, berättade Jan Wintzell, chef vid den svenska delen av konsultföretaget Pöyry.

– Framför allt i utvecklingsländer används en stor del av marken för energi. Man eldar upp den vegetation som finns. Här finns en stor potential för effektivare användning, om man kan bygga upp en struktur för att använda råvaran industriellt och samtidigt säkra energibehovet för befolkningen.

Både Jan Wintzell och Sten Nilsson framhöll agro-forestry som en viktig möjlighet till ökad produktion. Genom att kombinera trädodling med matproduktion kan man öka fiberproduktionen samtidigt som man gynnar den lokala befolkningens behov av mat.

Kontakt:
Fredrik Ingemarson, KSLA
Tel 08 54 54 77 11
fredrik.ingemarson@ksla.se

Tuffa miljökrav för miljövänlig biogas i Hallsta

Holmens planerade biogasanläggning vid Hallsta pappersbruk bidrar till en bättre miljö. Det hindrar inte att anläggningen kan äventyras av att Naturvårdsverket vill se hårdare miljövillkor.

Biogas som fordonsbränsle ger inga utsläpp av fossil koldioxid. Biogasproduktion leder till en förbättrad energihushållning och till minskade utsläpp till vatten av gödande ämnen. Ändå kan Holmens planerade biogasanläggning vid Hallsta pappersbruk komma att äventyras av just miljöskäl.

Naturvårdsverket, som generellt är positiv till att Holmen vill bygga en biogasanläggning i Hallsta, lutar sig mot en paragraf i Miljöbalken som säger att ändringstillstånd ska förenas med ändring av befintliga villkor. I sitt remissyttrande till Mark- och miljödomstolen som greenindustry.se tagit del av vill Naturvårdsverket att miljövillkoren blir hårdare och mer anpassade till förväntade utsläpp av en sådan här anläggning.

– Villkoren idag är så långt ifrån verkligheten som den här anläggningen ger att det är rimligt att man anpassar dem, säger Erik Nyström, handläggare på Naturvårdsverket.

Men sänkta utsläppsnivåer kan innebära en fördyring av projektet. Exempelvis då det gäller antalet luftningsbassänger där Holmen förespråkar tre bassänger och Naturvårdsverket inte utesluter fler för att reducera utsläppen till vatten så långt det är möjligt.

– Om biogasinvesteringen leder till att utsläppsnivåerna sänks kan lönsamheten i investeringen påverkas. Vi utgår från att utsläppsnivåerna är på samma nivå som tidigare, säger Holmens vd Magnus Hall till greenindustry.se

Biogasen i Hallsta är tänkt att framställas genom rötning av organiskt material i bolagets avloppsvatten innan det leds till den nuvarande aeroba reningsanläggningen. Totalt beräknas 4 300 ton biogas, motsvarande en energimängd av ca 60 GWh/år, kunna framställas i Hallsta. Biogasen ska ersätta diesel motsvarande ett utsläpp av ca 15 000 ton koldioxid per år.

Remissinstanserna ska nästa vecka ha inkommit med yttranden till Mark- och miljödomstolen. Projektet var sedan tänkt att inledas omedelbart efter tillståndsgivning för att avslutas under nästa år

Foto: Hallsta pappersbruk. Källa Holmen/Stark Kite flygfoto

Kontakt:
Mark- och miljödomstolen:

Jan-Olov Arvidsson

tel 08-561 657 10

Jan-Olof.Arvidsson@dom.se

Internet of things – miljarder på spel för industrin

Internet of things handlar om att skapa teknikplattformar och infrastruktur som gör det möjligt att koppla samman sensorer och apparater med hjälp av internet. På sikt kan ökad automatisering innebära många miljarder i besparingar, när industrins underhåll blir effektivare och processindustrier kan fungera utan avbrott. Men IoT kan även i sig självt bli en storindustri för Sverige, som ligger långt framme inom området. ABB; Ericsson, LTU och Mittuniversitetet är bara några av noderna i ett väl utbyggt FoU-nät i Sverige. För att stärka detta nätverk driver nu IVA ett projekt om IoT. Den 26 september höll man ett seminarium för att dra igång detta projekt med målet att stärka Sveriges position inom området.

Projektledaren Östen Frånberg, IVA, var mycket optimistisk om framväxten av IoT, och menade att tekniken kommer att växa betydligt snabbare än, den extremt snabba, tillväxten inom mobiltelefoni. Anders OE Johansson, LTU, (bilden ovan) som leder ProcessIT Innovations, förstärkte den bilden med att konstatera att automationsbranschen redan i dag är en storindustri som omsätter mångmiljardbelopp. Han betonade också att potentialen för effektiviseroing inom industrin är mycket stor.

– Genom att höja OEE, Overall Equipment Efficiency, från 60 till 85 procent, skulle man i slutänden kunna öka vinsten med 160 procent!

Anders OE Johansson menade att varje maskin och komponent ska kunna ge kontinuerliga data om sitt tillstånd, vilket skulle ge både säkrare drift och lägre underhållskostnader. Nyckelfrågor är låg energiförbrukning hos sensorer och i kommunikationen, vilket är ett prioriterat forskningsområde vid LTU, samt att se till att elektroniken inte stör återvinningen.

Åke Kruukka, LKAB, bekräftade att man inom gruvindustrin har mycket att vinna på att öka automatiseringen och kommunikationen mellan olika delar av processen. Kan man hantera utlastningen av material automatiskt, skulle man kunna börja lasta tidigare och köra dygnet runt. I dag måste man vänta på att luftkvalitet och säkerhet kan garanteras inom man börjar lasta. Potentialen i att automatisera denna process med hjälp av IoT handlar om många miljoner. Åke Kruukka visade i en beräkning en vinst på 127 miljoner kronor per år av att öka utlastningsgraden med en enda procent!

Projektledaren Östen Frånberg noterade att nya möjligheter inom IoT kan utvecklas mycket snabbt. I dag finns plattformar som innebär att det går mycket fort att utveckla nya applikationer, inte minst inom konsumentsektorn. Detta kommer även att gynna utvecklingen av IoT för industrin, menade Östen Frånberg.

Kontakt:
Östen Frånberg, IVA
tel 08 701 30 50
osten.franberg@iva.se

Anders OE Johansson
tel 0920 491  907
Anders.Oe.Johansson@ltu.se

Marie S. Arwidson: satsa på nya produkter från skogen

Framtiden för skogsindustrin ligger mycket i att utveckla nya produkter. Det framhåller Marie S. Arwidson, VD vid branschföreningen Skogsindustrierna. Hon pekar på att produktionen av sågade trävaror, massa och papper bromsar in, med undantag för förpackningsmaterial, och att detta gör det än viktigare att blicka framåt. Skogsindustrins vision är att produktionen i det svenska skogsindustriklustret skall fördubblas till år 2035 och att minst hälften av tillväxten skall komma från nya produkter, säger Marie S. Arwidson.

Forskning och utveckling blir därför än mer viktig för att bygga framtiden. Ekoportal2035 är ett visionärt inspirationsmaterial som Skogsindustrierna tagit fram och som visar på ett stort antal möjliga produktidéer för framtiden.

Kontakt:
Karin Eriksson, pressansvarig Skogsindustrierna
tel 070-254 48 49
karin.eriksson@skogsindustrierna.org

Hållbar kemi om 20 år?

Kemiföretagen i Stenungsund, bland annat AGA, AkzoNobel, Borealis, INEOS och Perstorp har en gemensam vision, ”Hållbar Kemi 2030″ som säger att man inom 20 år ska tillverka produkter baserade på förnybara råvaror. Under eftermiddagen den 11 oktober arrangerar IVA Väst ett studiebesök i Stenungsund för att titta närmare på vad visionen står för i verkligheten.

Kontakt:
Linda Vidén Ljungars,
tel 031-772 86 27
e-post livi@chalmers.se.