Snabbare övergång till bomullssubstitut efterfrågas

Svensk skogsindustri och konfektionsindustri är beroende av varandra. Konfektionsindustrin vill ha material som kan komplettera, eller ersätta bomull medan skogsindustrin ser en lönsamhet i tillverkning av cellulosa för textiländamål. Men övergången till en textilfiber som mer liknar bomull går långsamt och konfektionsindustrin tror inte att bomullen kommer att ersättas inom den närmaste framtiden.

Textilmassan måste utvecklas snabbare för att få mer bomullsliknande egenskaper. Förbättringsarbetet med viskosfiber pågår men konfektionsindustrin är avvaktande. Hennes & Mauritz följer utvecklingen och tar aktiv del i arbetet, men kan inte se annat än att bomull kommer att vara ett viktigt material för lång tid framöver. Liknande tankegångar har de mindre modeföretagen.

Filippa K arbetar främst med cellulosan som komplement till bomull. Bland cellulosamaterialen är det framför allt Tencell företaget väljer att arbeta med då det är det mest miljövänliga alternativet. I dagsläget utgör Tencell 14 % av kollektionen på Filippa K.

– Generellt är bomull inte ett långsiktigt alternativ även om funktionaliteten är oslagbar. Vi jobbar med att hela tiden hitta alternativ till bomull och där är det viktigt att vi hittar fler bra ersättningsmaterial. Allt kan inte alltid ersättas med Tencell. Som det ser ut i dagsläget är behovet större än utbudet men det bedrivs mycket forskning som ligger i startgroparna, säger Elin Larsson, CSR-ansvarig, på Filippa K till Greenindustry.

Om Filippa K blickar tio år framåt. Hur ser materialsammansättningen ut då?

– Vi tror att vi kommer jobba med en större spridning av material och även att vi ytterligare minskat beroendet av bomull. Vi kommer också se många nya hållbara material och framförallt då cellulosamaterial. Vi tror även att vi kommer jobba med fler återvunna material än idag. Det finns otroligt mycket spännande forskning som ligger i startgroparna, bland annat nya typer av siden som man framställt med hjälp av bakterier, det är en positiv utveckling.

Bakgrunden till konfektionsindustrins intresse för material som kan komplettera – eller ersätta bomull hänger ihop med prisuppgången och prisflukueringarna på bomull de senaste åren. Men lyster, glans, fall och hållfasthet skiljer sig fortfarande för mycket åt mellan materialen för att behoven ska ändras.

Domsjö Fabrikers specialcellulosa används redan för framställning av textilmaterial och Södra Cell arbetar med spännande tekniklösningar för att påbörja kontinuerliga leveranser av textilmassa nästa år. Dock återstår mycket arbete för att få fram den rätta bomullskvaliteten i det färdiga materialet.

Enligt Textilhögskolan som fungerar som en länk mellan skogsindustri och konfektionsindustri handlar det mycket om kommunikation, att hitta gemensamma nämnare för att samarbeta. Skogsindustrin är styrd av sina tunga industriprocesser, antingen sulfit- eller sulfatbaserade, där råvaran utgörs av barr eller löv. Modeföretagen å sin sida talar i termer av passform och lyster.

Om skogsindustri och konfektionsindustri kommer varandra närmare kanske en mer bomullsliknande cellulosa går att framställa snabbare. Modeindustrin vill i varje fall utbyta kunskap och erfarenhet med skogsindustrin för att påskynda arbetet.

– Absolut, ju fler vi är som kan ta del och hjälpa varandra för att driva utvecklingen framåt desto bättre. Det här är inte ett område med konkurrens, informationsutbytet mellan olika parter är bara positivt, avslutar Elin Larsson.

Kontakt:
Erik Bresky, Textilhögskolan
E-post: erik.bresky@hb.se

Investera i odling i utvecklingsländer

Utvecklingsländer i Afrika och Asien behöver investeringar i jordbruket, och välkomnar satsningar på odling av biomassa för energi eller biobaserade material. Men det ska vara riktiga investeringar, med inflöde av kunskaper och ett upplägg som gynnar lokalbefolkningen. Det framhöll FAO-koordinatorn Mafa E. Chipeta vid ett seminarium på KSLA. I dag köps ofta mark i utvecklingsländer av utländska investerare utan att någon odling inleds. Även när marken används sker detta ofta utan att man engagerar lokalbefolkningen tillräckligt. Mafa E. Chipeta betonade att myndigheterna i till exempel östra Afrika ofta är i en desperat situation, och dessutom extremt underbemannade. De klarar inte att analysera eller kontrollera erbjudanden från investerare.

– Samtidigt behövs verkligen investeringar utifrån. Vad som skulle behövas är stöd med kunskaper från Västvärldens regeringar och organisationer. Då skulle vi kunna få en enorm utdelning på de resurser som finns i form av mark, inte minst i östra Afrika.

Flera anföranden under seminariet stärkte bilden av att det finns mycket stora framsteg att göra i utvecklingsländer om man kan stärka resurserna. Ett exempel är gödning, där man i Västvärlden slåss mot en övergödning som inte ger någon stor utdelning, samtidigt som en ökning i många utvecklingsländer skulle kunna ge en kraftig ökning av utbytet utan negativa bieffekter.

Fråga vad människor behöver

Positiva exempel på investeringar finns, vilket också framgick av seminariet vid KSLA. Flera företag och organisationer berättade om hur de arbetar i utvecklingsländer med att engagera lokalbefolkningen. Heikki Rissanden från Stora Enso beskrev erfarenheterna från bland annat Sydamerika och Asien.

– Vi har medarbetare med uppgiften att stödja lokala odlare med både tekniskt stöd och ekonomiska råd. Enkelt uttryckt brukar vi säga att vi frågar människor vad de behöver, och börjar arbeta därifrån, berättade Heikki Rissanen.

Det kan handla om väldigt olika situationer, och varje projekt måste börja med att man diskuterar förutsättningslöst med lokalbefolkningen. I Laos var det dominerande problemet alla bomber som låg kvar i marken efter kriget i Vietnam. ”Man kan gå omkring på ett metallgolv” som Heikki Rissanen uttryckte det. Man fick börja projektet med att rensa bort bomber, allt annat skulle varit meningslöst.

Afrikansk bioetanol

Några industriprojekt på bioenergiområdet pågår nu i Afrika, söder om Sahara. Addax Bioenergy bygger något så unikt som en Greenfieldfabrik som ska producera etanol från en sockerrörsplantage. Normalt handlar industriprojekt i Afrika om utbyggnader av existerande anläggningar eller moderniseringar av statliga fabriker, men Addax bygger upp hela infrastrukturen kring en ny fabrik i Sierra Leone.

– Projektet tar hänsyn till social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet och bygger på nära samarbete med lokala samhällen, myndigheter och regering i Sierra Leone, säger Jörgen Sandström, vd för Addax Bioenergy.

Det tar hänsyn till EU-normer för utsläpp av växthusgaser och socialt ansvarstagande och arbetar tillsammans med flera institut för finansiering och utveckling, bland andra Swedfund-Sverige.

Fabriken ska producera 170 000 kubikmeter bioetanol, främst för den europeiska marknaden. 30 MW överskottsel från ett biobränsleeldat kraftvärmeverk går till den lokala marknaden och dessutom gynnas lokal matproduktion i projektet.

– Sockerrör ger ca 7 000 liter etanol per hektar jämfört med spannmål (EU) som ger 2 400 liter per hektar. Majs (USA) ger 3 100 liter per hektar. All instoppad råvara blir el, etanol eller grön gödsel (vinasse). I en modern anlägging blir det inget spill, säger Jörgen Sandström.

EU är den marknad Addax räknar med, men samtidigt pågar utveckling av den lokala och regionala marknaden.

Kontakt:
Fredrik Ingemarson, KSLA
E-post: fredrik.ingemarson@ksla.se
Tel: 08 54 54 77 11

Massaprodukt mest innovativ

Södra Cell står enligt uppgifter från företaget just i begrepp att starta den industriella produktionen av sitt nya biokompositmaterial, DuraPulp. Det tycks vara en bra tajming, nyligen vann produkten första pris i kategorin Innovative Product of the Year, på PPI Awards i Bryssel. PPI Awards är en global tävling som tillägnas massa- och pappersindustrin för att belöna prestationer, bruk och personer i branschen. I kategorin Innovative Product of the Year belönas nya produkter som PPI menar sticker ut på marknaden och kan bli betydelsefulla för slutkonsumenterna.

Kontakt:
Henrik Wettergren,  Södra Cell International
E-post: henrik.wettergen@soda.com
Tel: 0730 69 70 12

Förpackningslogistik ger vinst

Mikael Lindström, Innventia, beskrev vid seminariet ”Morgondagens förpackningsmaterial” sin vision av det avfallsfria samhället. Han konstaterade att vi i dag upplever ”Peak waste” i alla fall i vissa områden i världen. Det börjar helt enkelt bli ont om sopor, i takt med att alltmer av material återvinns. I vissa delar av världen köps soptippar upp av företag som utvinner allt värdefullt material som finns i dessa för att sedan skänka marken till samhället. Ett förfarande som fått namnet ”Waste mining”. Soptippar blir sopgruvor, med andra ord. Ett företag som Bolliden utvinner i dag två tredjedelar av sin guldproduktion ur skrotad elektronik.

Ett annat exempel på hur lönsamt material blivit är att Ragn-Sells byggt upp en lönsam affär genom att ta över hela logistiken i ett köpcentrum i centrala Stockholm. Genom att packa upp och sortera transportförpackningar höjer man värdet på detta material så mycket att man skapar en vinst för hela hanteringen.

– Vi som utvecklar material och förpackningar borde kanske vara med från början i sådana projekt, för att planera vilka material som lönar sig bäst att upparbeta och hur det ska ske, menade Mikael Lindström.

Källa:
Mikael Lindström, Innventia
E-post: mikael.lindstrom@innventia.com
Tel: 0 8 676 74 33

Förpackningen kan öppna sig själv

Människor tycker om att få respons, även av saker. För Hjalmar Granberg, Innventia, har denna sanning blivit en utgångspunkt i hans forskning kring material som reagerar på signaler från omgivningen. Med material som elektrostimulerat papper, opto-aktiva papper och mekano-aktiva papper kan man skapa självöppnande förpackningar och tapeter som ser olika ut vid olika temperatur. För att bara nämna några exempel. Hjalmar Granberg väckte stort intresse vid seminariet ”Morgondagens förpackningsmaterial” i Kista den 15 november. Och inte bara där.

– Vi förhandlar redan med en rad varumärkesägare, som är intresserade av att skapa unika förpackningar, berättade Hjalmar Granberg.

Med olika typer av aktiva papper går det att göra så skilda saker som solceller av nanocellulosa eller provremsor för parfym som förvandlas till en blomma när man sprejar parfym på dem. Man kan också bygga ett papper som får färg av sin tjocklek och ytstruktur i stället för att använda pigment.

Källa:
Hjalmar Granberg, Innventia
E-post: hjalmar.granberg@innventia.com
Tel: 08 676 70 41