Nanofibrer av slam från massabruk

Vid Domsjö fabriker ger tillverkningsprocessen av specialcellulosa, som används till bland annat viskostyger, ett tusen ton slam per år. I dagsläget återanvänds inte detta slam. Denna industriella restprodukt har forskare vid LTU intresserat sig för. Nu menar LTU att projektet ser ut som en ekonomisk och miljömässig lyckoträff. ”Det här är helt klart den bästa behållningen vi har fått vid tillverkning av cellulosa nanofibrer från en biorestprodukt”, säger Kristiina Oksman, professor vid LTU. Hon tror att nanofibrerna kan ge en lönsam produktion som fler cellulosabruk borde intressera sig för.
För några år sedan släppte cellulosabruken i Sverige ut vissa av sina restprodukter som slam i havet. Det är numera förbjudet och slammet lagras i stora cisterner på land. Just detta cellulosaslam möjliggör nu den hittills mest lönsamma tillverkning av cellulosa nanofibrer från biorestprodukter. Behållningen vid tillverkning av cellulosa nanofibrer ur slammet är 95 procent, att jämföra med cellulosa motsvarande siffra för nanofibrer ur träspån eller ligninrester (48 procent), eller gräs (13 procent).

– Att separera cellulosa nanofibrer från biorestprodukter tar mycket energi men när vi separerar restprodukten från Domsjö är förlusten liten. Specialcellulosan från Domsjö är dessutom väldigt ren och det innebär att fibrerna inte behöver behandlas innan tillverkningen av cellulosa nanofibrerna, säger professor Kristiina Oksman.

Resultatet av återanvändning av slam kan i det här fallet bli billigare och mer miljövänliga mjölkkartonger och andra pappers- och förpackningsprodukter. Forskning är en del av projektet Bio4Energy.

– Vårt mål i det projektet är att skapa nya material av restprodukter och därigenom öka hela värdet i produktionskedjan. Nu har Smurfit Kappa hört av sig och vill att vi undersöker förutsättningarna för deras cellulosaslam, säger Kristiina Oksman.

Cellulosa nanofibrerna i papper tillverkat av slammet är förmodligen kortare än cellulosafiber i papper tillverkat av pappersmassa. Däremot blir pappret av cellulosaslammet väldigt tätt, och ger mycket större yta. Det ger möjligheter att tillföra ytterligare egenskaper hos nya produkter.

Krönika i Automation om gröna material

En läsvärd krönika i senaste numret av tidningen Automation (nr 2 2012). Läs den gärna i tidningen, men vi ökar tillgängligheten genom publicering även här.
”Om femton år kommer industrin att arbeta med helt nya material. De stora vinnarna kommer att finnas bland de företag som redan i dag börjar ställa om sig för den framtiden. Skaffa kontakter, kartlägg framtidens leverantörer och se till att utveckla ett nära samarbete med dem ni tror på! Framtidens produkter är byggda av biobaserade material och ofta kombinerade med inbäddade system. De blir lätta, klimatsmarta och användarvänliga. Pengar växer faktiskt på träd!

Kombinationen biobaserade material och ITC väcker nyfikenhet – och en viss upphetsning. Biobaserade material, till exempel cellulosa, kan modifieras till att reagera på stimuli i form av värme, elektriska impulser eller ljus. Biobaserade material är också lätta att kombinera med mer etablerad teknik som RFID-taggar eller inbäddade system.

Ett gott råd till den som vill bli rik som företagare de närmaste åren: Bygg upp ett bra samarbete med unga industridesigners. Och ge dig tid att hitta rätt! Designern är framtidens centralfigur för industriproduktion, med kunskaper om både material, användare och produktionseffektivitet. I dag börjar de nya materialen redan att ta över på designutbildningarna. Om några år kommer våra ledande industridesigners att vara experter på produktion av högteknologiska och lättanvända produkter av biobaserade material. Och extremt efterfrågade, så börja leta nu och var inte rädd att betala när ni hittar rätt!

Effektiv produktion är en nyckel för det industriella genombrottet för biobaserade material. Datorstödd design och tillverkning har gjort det möjligt att tillverka komplicerade produkter på ett snabbare och billigare sätt. Problemet har länge varit att biobaserade material varit inhomogena och olämpliga som råvaror i många tillverkningsprocesser. Men järnmalm och olja var inte så lätta att hantera heller innan man lärde sig att förädla dem. I dag pågår en snabb utveckling av material som trä, papper och cellulosa mot att bli industriella råvaror. De kan förses med egenskaper som extrem styrka och lätthet, täthet mot gas eller vätskor eller förmågan att reagera på specifika stimuli. I dag tillverkas redan industrianpassade biobaserade råvaror av både Södra och Billerud, två framgångsrika processindustrier. Prata med dom!

Material som plast, metall och betong kommer självklart inte att försvinna. Material – liksom teknik – försvinner nästan aldrig, men användningen kan förändras. Olja kommer att bli dyrare och svårare att få tag i. Biobaserade material också, men där finns en växande tillgång – bokstavligt talat. Men den blir aldrig obegränsad, så bygg allianser! Börja nu!

Det finns alltså en piska, men även gott om morötter. Kombinationen bra designers, datorstödd produktion, biobaserade material och inbäddade system kan ge Sverige en snabb tillväxt som industrination. Men bara om vi tar chansen medan vi har den. Våra råvaror och kunskaper är efterfrågade i omvärlden, det indiska köpet av biomaterialproducenten Domsjö är ett bevis. Företag med rötter i skogsindustrin är centrala spelare som framtidens råvarupartners. Kemiindustrin har redan hittat dit, så skynda dig att hitta någon innan musiken slutar spela.

Eller för att citera komikern Jerry Seinfeld: ”Världens snabbaste man – vilken hjälte! Världens NÄST snabbaste man – aldrig hört namnet!”

Kontakt:
Nils Lindstrand, Green Industry
Telefon: 0705 27 67 35
E-post: nils@nisseskrivare.se

Grönt ljus för biogas i Hallsta

Holmen får klartecken att bygga en anläggning för produktion av  6 miljoner kubikmeter biogas i Hallsta. Mark- och miljödomstolen gav nyligen grönt ljus till bygget.

Det är ännu inte säkert om arbetet är ekonomiskt genomförbart. Projektering av anläggningen pågår fortfarande och det är inte beslutat vilken storlek den ska få. Holmen räknar med att projekteringsarbetet är klart nu under våren.

Biogasanläggningen ska integreras i pappersbrukets reningsdel och ska byggas på det norra fabriksområdet som är avsatt för industriexpansion. Därmed krävs inga ändringar i detaljplanen.

Biogasen är tänkt att framställas genom rötning av organiskt material i bolagets avloppsvatten innan det leds till den nuvarande aeroba reningsanläggningen.

Utsläppskraven anpassas från nuvarande nivå till förväntade utsläpp av en sådan här anläggning.

Biogasen ska främst säljas som fordonsgas, ett drivmedel som inte ger några utsläpp av fossil koldioxid.

Kontakt:

Hans Kjällvander, Holmen Energi

Tel 08 666 21 00

Materialbiblioteket flyttar

Materialbiblioteket, ett kompetenscenter för materialtrender och bearbetningsmetoder, flyttar snart till Stockholmsmässan. Stockholmsmässans vd Patric Sjöberg menar att det här innebär en förstärkning av Stockholmsmässans roll som mötesplats, där Materialbibliotekets stora samling materialprover kombineras med mässans erfarenhet som mötesarrangör. ”För besökarna fungerar Materialbiblioteket som en stor verktygslåda full med inspiration och information”, säger Björn Florman som är en av Materialbibliotekets två grundare. Flytten till Stockholmsmässan kommer att bli ett lyft för både dem och oss, med helt nya möjligheter att presentera materialet på ett sätt som tilltalar besökaren.

Bild: Materialbibliotekets grundare, Björn Florman och Oliver Schmidt

Kontakt:
Björn Florman, Materialbibliotekets grundare
E-post: bjorn.florman@materialbiblioteket.se
Telefon: 073 – 20 20 230

Innovation ämne vid Itf Automationsdagar

Vid automationsbranschens årliga evenemang Itf Automationsdagar, i Stockholm 1-2 februari beskrev undertecknad hur verkstadsindustrin kan bli framgångsrik. Genom att jämföra med Steven Jobs framtid framhöll jag hur avgörande det är att man kan bygga ett nätverk av kompetenser för att stödja sin egen vision och affärsidé. Målet med Green Industry är ju att ge industriföretag och entreprenörer stöd i sitt arbete med att bygga upp ett nätverk som kan bidra till vår egen vision: en svensk verkstadsindustri som bygger på biobaserade material och ICT, automation, inbyggda system eller vad man nu vill kalla det. Internet of things handlar det om hur som helst, alla prylar ska kunna presentera sig och utbyta information.

Fördraget vid Itf Automationsdagar väckte intresse, och Green Industry arbetar vidare på visionen. Hör av er!

Kontakt:
Nils Lindstrand, Green Industry
E-post: nils@greenindustry.se
Tel: 0705 27 67 35