Forskning om nya material ämne för World Biorefinery 2012

Forskning för att utveckla nya produkter och affärsområden för skogsindustrin stod i centrum när World Biorefinery genomfördes i Jönköping den 29 och 30 maj. Forskare och företag redovisade en rad projekt och program med målet att plocka ut fler värdefulla råmaterial och kemikalier ur traditionella skogsindustriprocesser. ”Jag tror inte vi kommer att se några greenfieldprojekt för bioraffinaderier, menade Prof. Hans Theliander. Infrastrukturen är omfattande och dyr, det blir mycket effektivare att använda den som skogsindustrin redan byggt upp.”
Hans Theliander betonade hur viktig långsiktigheten är för WWSC, Wallenberg Wood Science Center. ”WWSC har fördelen att ha en långsiktig finansiering över tio år. Det gör att vi kan ta större risker för att hitta helt nya idéer.” Bland annat arbetar WWSC med elektrospinning för att producera träbaserat trådmaterial som kan ersätta bomull.

– En nyckelfråga är att höja utbyte och energiåtgång i processerna, berättade Hans Theliander. I dag är dessa för dåliga.

(Bild WWSC)

Kolfiber kan skapa stora värden

Vid Innventia pågår projekt för att producera kolfiber från vedråvara. Innventias process Lignoboost ger ett lignin som kan användas som råvara.

– Våra försök visar att lignoboost ger en bra råvara för att producera kolfiber, berättade Birgit Backlund, forskningsledare vid Innventia. I dag kan Innventia producera bra kolfiber av hundra procent lignin från sulfatprocessen.

Nu behövs en utveckling som ger en ännu högre kvalitet och samtidigt gör denna kolfiber billigare att producera. Då kan den användas i större skala som material i bilar och vindkraftverk. (Se även tidigare artikel på GreenIndustry.se: ”Lovande forskningsresultat med kolfiber från lignin” den 23 april 2012)

Birgit Backlund pekade även mot den intressanta utvecklingen för hemicellulosan xylan, som genom kemisk modifiering kan bli ett intressant material för filmer. Xylan utgör en stor del av massa från björk, men har haft problem som material bland annat på grund av vattenlöslighet och bristande formbarhet. Genom modifiering med laktid, ett naturligt ämne, kan xylan bli ett intressant och lönsamt material att använda i filmer. Det kan även användas för att göra fibrer mer aktiva och därmed få en effektivare kemikalieanvändning vid produktion av fibermaterial. (Foto Innventia)

Biomaterial även från mekanisk massa

En intressant utveckling pågår även vid Mittuniversitetets centrum för fiberforskning, FSCN. Medan merparten av forskning kring bioraffinaderier hittills handlat om sulfatprocessen, arbetar FSCN med att hitta nya produkter och processer för den mekaniska massaindustrin. Mekanisk massa och dess huvudprodukter tidnings- och journalpapper har haft en sjunkande lönsamhet och är i stort behov av nya intäktskällor. Och förutsättningarna finns, menade forskarna från Mittuniversitetet.

– Vi har hittat kemikalier och mikrofibriller i biströmmar, som kan plockas ut ur processen utan att störa huvudströmmarna. Tvärtom handlar det ofta om sådant som stör papperstillverkningen, så vi får fördelar på båda håll.

Bland annat handlar detta om hydrofoba extraktivämnen, som beräknas stå för cirka hälften av alla processtörningar i papperstillverkningen. Som ny produkt skulle de i stället kunna generera inkomster. Likande fördelar kan skapas genom att plocka ut värdefulla men störande metaller ur massan.

Kontakt
Birgit Backlund
Mail: birgit.backlund@innventia.com
Tel: 08 676 70 00

Kanada vill skapa ny skogsindustri

Kanada vill skapa nya produkter och nya industrier inom sin skogsbaserade industri. Man söker nya kontakter i och utanför skogsindustrisektorn, både i Kanada och utomlands. Vid ett seminarium på KSLA den 28 maj berättade Catherine Cobden, CEO vid den kanadensiska branschorganisationen FPAC om de ambitiösa planer man har för en grön utveckling. Bland annat ska man öka den ekonomiska aktiviteten inom skogsindustrisektorn med 140 miljoner kronor fram till år 2020. Det klarar man inte med dagens produkter och marknader, noterade Catherine Cobden. Man har gjort ett omfattande utredningsarbete för att skapa projekt för nya produkter, vilket slutade med 36 olika projekt.
”Vi har insett att vi behöver förnya industrin för att kunna öka intäkterna, och vi har redan kommit ganska långt vad gäller idéer och kartläggning”, menade Catherine Cobden. Nu handlar det om att skapa rätt kombinationer mellan företag, och mellan företag och andra intressenter som finansiärer och forskare. FPAC har det senaste halvåret drivit ett projekt för att skapa matchmaking och locka in företag från andra branscher till samarbete med skogsindustrisektorn.

Ännu bara skrapat på ytan
”Vi har ännu bara skrapat på ytan vad gäller nya produkter”, menade Catherine Cobden. Det samma gäller kontaktskapandet, trots att man har fått hela 180 intresserade företag bara under de sex månader man bedrivit sin matchmaking.

Don Roberts är chef för den kanadensiska investeringsbanken CIBC Market Inc. Han uppmanade till ett öppet sinne när det gäller partners.
”Var inte rädda för att söka kontakter i nya branscher, annars kommer andra att göra det. I dag arbetar till exempel rymd- och försvarsindustrin med att hitta nya marknader, inte minst inom miljöområdet som faktiskt passar deras verksamhet ganska väl. Lockheed Martin ska till exempel lyfta sin andel av Clean Tech från sju till fyrtio procent på tio år! Och de här företagen har ofta rätt gott om pengar…

På bilden: paneldiskussion med Lennart Rådström, Skogforsk, Catherine Cobden, FPAC, Don Roberts, CIBC Market Inc., Jonas Brändström, Vinnova, moderatorn Jan Fryk, Skogforsk och Professor Sten Nilsson, KSLA.

Kontakt:
Nils Lindstrand, Green Industry
Telefon: 0705 27 67 35
E-post: nils@nisseskrivare.se

Nanoteknik lösning för elektronik och energiteknik

Nanotekniken ger nya möjligheter för nyckelområden som elektronik och energiproduktion. Det framgick vid NanoForum 2012. Nästa generation elektronik kan krympas ytterligare med hjälp av kolnanostrukturer, och solenergin kan bli betydligt effektivare med odlade nanotrådar av galliumarsenid. Tack vare en ny process kan detta effektiva men dyra material bli lönsamt att använda.

Nanoteknik är en framkomlig väg till att krympa elektroniken, ett mål som blivit allt viktigare i takt med att denna blivit alltmer närvarande överallt för att mäta, identifiera och kommunicera. När man talar om ”elektroniskt damm” som ska kunna finnas i nästan alla tillverkade föremål, även enstaka sedlar eller värdepapper, måste man krympa tekniken bortom vad dagens metallbaserade teknik klarar.

– Dagens teknik har problem med både elektrisk ledning eller värmeledning när materialet blir väldigt tunt, konstaterade Anders Johansson, Smoltek. Kolnanofibrer kan lösa en del av dessa problem. Och den kan göra det i dagens industriella miljö, vi behöver ingen helt ny industristruktur.

Kolnanofibrer kan odlas mycket exakt, och ger lösningar både för in- och utgångar och för behovet av effektiv värmeledning. Odling av ”mattor” med nanofibrer ger en väldigt stor yta som innebär hög kapacitet både för strömtäthet och för värmeledning.

– Dessutom är materialet helt blyfritt, vilket är en mycket viktig aspekt för elektronikindustrin, menade Anders Johansson.

Nu återstår för Smoltek att visa att odlingstekniken är tillräckligt effektiv vid industriell produktion.

– Dörren börjar öppnas för industriella applikationer, sade Anders Johansson. Vi räknar med att kunna vara där inom tre år. Men då måste vi överbrygga glappet mellan såddkapital och riskkapital.

Solceller kan bli mycket effektivare

Ett problem för solenergin har varit att kunna ”skörda” ett tillräckligt brett spektrum av solljuset utan att spänningen blir för låg. Det finns material som klarar detta, men de är i dag så dyra att de bara kan användas i vissa applikationer som i rymdprojekt. Med nanoteknik kan man sänka kostnaderna.

Martin Magnusson från SolVoltaics berättade vid NanoForum om företagets teknik för att odla nanotrådar av galliumarsenid. Materialet är mycket dyrt med de tekniker som används idag, men genom att odla trådar i en sekvens med reaktorer i en kontinuerlig process kan man sänka kostnaderna dramatiskt. Dessutom kan materialet användas mycket effektivare.

– De nanotrådar vi kan framställa har samma storleksordning som solljusets våglängd, berättade Martin Magnusson. Det gör det möjligt att höja effektiviteten och sänka materialåtgången med så mycket som tusen gånger.

Nanotrådarna av galliumarsenid kan även användas för att ”boosta” dagens solceller. Det kan höja verkningsgraden på dessa med cirka 25 procent. SolVoltaics mål för verkningsgraden på solceller av enbart nanotrådar av galliumarsenid är 20 procent senast 2015.

Revolution inom hälso- och sjukvård

Nanoteknikens potential att revolutionera hälso- och sjukvård var ytterligare ett ämne vid NanoForum 2012. Gunilla Jacobson, forskare vid Swedish Medical Nanoscience Center vid Karolinska institutet, berättade om de möjligheter som nanotekniken ger inom områden som diagnostik och styrning av läkemedel till exakt rätt plats i kroppen.

Kontakt:
Anders Johansson, VD Smoltek
Tel: 0708-393 693
E-post: anders.johansson@smoltek.com

Foto: Don Eigler/KTU

NanoForum 2012, Stockholm den 8 maj: Nanoteknik i medvind

Nanotekniken i Sverige är av hög klass och seglar i medvind. Det menade Lars Leijonborg, ordförande i SwedNanoTech när han invigde årets NanoForum. Lars Leijonborg såg många skäl till optimism. ”Fler och fler produkter kommer ut, alltfler företag finns på marknaden och vi är fler här på NanoForum i dag än för ett år sedan. Nanotekniken ger lösningar på många behov som mänskligheten har att lösa.”

Lars Leijonborg pekade även på att svensk nanoteknik håller hög klass. ”Det blir tydligt när man pratar med forskare och forskningsfinansiärer, Sverige ligger globalt sett bra till inom nanoteknik.”

Lars Leijonborg  fick stöd av Peter Honeth, statssekreterare vid Utbildningsdepartementet, som avslöjade att nanoteknik var ett av de första områden som valdes ut när regeringen 2008 lanserade sin satsning på Strategiska forskningsområden. Peter Honeth menade att nanoteknik är ett bra exempel på hur grundläggande forskning och produktnära utveckling stödjer varandra, något som han anser avgörande för att båda i längden ska hålla tillräckligt hög kvalitet.

– Inom nanotekniken har vi mycket att ta reda på under lång tid framöver, samtidigt som börjar bli möjligt för företag att lansera produkter på marknaden. Där behöver de kontinuerligt stöd från den långsiktiga forskningen.

Samspelet mellan långsiktig forskning och utveckling var ett tema som Peter Honeth uppehöll sig mycket kring under sitt anförande.

– Uppfattningen att grundläggande forskning och mer produktnära utveckling är motpoler och konkurrenter om pengar har fått ett stort genomslag, men är egentligen bara en myt. Regeringens satsning på Strategiska forskningsområden var just ett försök att skapa en kombination av båda.

Kontakter ett huvudmål

SwedNanoTechs vd, Åsalie Hartmanis, pekade under inledningen på Nanoforums betydelse som kontaktskapare.

– Med ett hundratal deltagare som i dag bör vi kunna få åtminstone 250 nya möten, konstaterade Åsalie Hartmanis.

Det målet nådde man nog, aktiviteten var hög runt seminarier och vid mingelpauser. Dessutom hade SwedNanoTech arrangerat ett eget ”Draknäste” där unga forskare fick möjlighet att presentera sina idéer för experter på företagande och ny teknik. Under hela Nanoforum blev det klart att det finns gott om potentiellt mycket lönsamma idéer för områden som energi, elektronik, medicin och materialutveckling. Nanoteknik kan spara resurser, öka livskvalitet och ge nya lönsamma produkter.

Men då gäller det att forskare och företag möts, att pengar och idéer matchas ihop, och att man inte är rädd för kommersiell framgång. Peter Honeth pekade under Nanoforum på att ”Den svenska paradoxen”, att Sverige inte skapar kommersiella produkter från sin framgångsrika forskning, till största delen är en myt. Men ett problem finns det, menade han.

– Vi måste bli bättre på att involvera småföretag. Varken storföretagen eller samhället har gjort det tillräckligt bra hittills. Där har vi en bit kvar att gå.

En liten bit avverkades nog i alla fall på årets Nanoforum…

Kontakt: Åsalie Hartmanis, SwedNanoTech
Mail: asalie.hartmanis@swednanotech.com
Telefon: 070 375 73 83

Vi väntar på genombrottet för ”Internet of Things”

- Tekniken med internetuppkopplade prylar har inte tagit fart. Det säger Adam Dunkels i en intervju.

Det är ännu för få människor som arbetar och bygger den här typen av komplicerade system.

Adam Dunkel är  teknologie doktor och grundare av Network Embedded Systems Group. För ett par år sedan utnämndes han av den ansedda tidningen Technology Rewiew Magazine, till en av världens mest betydelsefulla personer under 35 år för sin programvara för inbyggda system som gör att saker och ting kan kommunicera med varandra. Programvaran används idag i operativsystemen Contiki och i TCP/IP- programvaran IwIP.

Men det är ännu för få människor som arbetar och bygger den här typen av komplicerade system, säger Adam Dunkels.

- Det blir allt vanligare med internetuppkopplade prylar. Men ”Internet of Things” utvecklas inte så pass att vi kan ta det för givet överallt. Tekniken har inte riktigt skjutit fart, säger han till tidningen Process Nordic.

Vad är det då som driver Adam Dunkels?

-Det är att följa ”Internet of Things” och se utvecklingen av det jag har bidragit till. Det kommer att ske saker, men det kan ske utan att vi märker det. Jag tror att ”internet of things” hamnar i en fas om några år där vi ställer oss frågan‚ vad hände, blev det inget? Men plötsligt är vi där, mitt uppe i ett uppkopplat samhälle, beroende på att det skedde i det tysta under tiden.

Sakernas internet, ”Internet of Things”, handlar om att saker som inte är datorer eller mobiltelefoner, förses med trådlös internetbaserad datakommunikation. Kameror, kylskåp, bilar, joggingskor, är exempel på vitt skilda ting som utrustas med sensorer som ger oss information som skulle kunna vara intressant och nyttig. Det kan handla om att leverera uppgifter om temperatur, hastighet eller puls. Andra tillämpningar hittar vi i flygplan, satelliter, TV- digitalboxar, och borrmaskiner. Dataöverföringen sker i regel trådlös via 3G, WiFi, eller bluetooth, ofta till en smartphone.