Kolfiber från massaindustrin har hög industriell potential

Forskningen vid Innventia kring produktion av kolfiber från svartlutslignin har bara pågått en kort tid, men den har visat på goda tekniska möjligheter att i stor skala producera lignin från svartlut. Potentialen för kolfiber som konstruktionsmaterial är mycket hög, det är ett lätt och starkt material som redan används inom högt prissatta områden som rymdfart, bilindustri och sportutrustningar. ”Både värdekedjor och mycket av processerna finns redan. Det vi har kvar är att bygga den sista länken”, konstaterade Peter Axegård vid konferensen Nordic Wood Biorefinery Conference 2012 i Helsingfors. Peter Axegård konstaterade att ligninbaserad kolfiber ”definitivt kan ge oljebaserad kolfiber en match”.

Innventia har visat att så kallad smältsprutning av fiber är möjlig för ligninbaserad kolfiber, om man använder en lämplig mjukgörare.

För svensk del kan det vara intressant att Innventias forskning visat på att barrvedslignin har fördelar framför lignin från lövved, på grund av snabbare tvärbindning vid värmebehandling.

Peter Axegård höll föredraget vid NWBC på grund av att Elisabeth Sjöholm inte kunde närvara.

Kontakt
Elisabeth Sjöholm, Innventia
08 676 74 48
Mejl: elisabeth.sjoholm@innventia.com

Polynol öppnar nya vägar för effektivt utnyttjande av bioråvara

Genom att kombinera effektiva processer, värdekedjor och logistik för både lignin och cellulosa kan Sverige och Brasilien  utveckla nya vägar för bioraffinering. POLYNOL är ett nystartat projekt i samarbete mellan Innventia samt företag och forskningscentra i både Sverige och Brasilien. Projektet presenterades vid Nordic Wood Biorefinary Conference 2012 i Helsingfors. Brasilien är ledande i världen på att göra etanol av biomassa. Innventia är ledande på kunskaper kring utvinning och användande av lignin. En utveckling av denna gren i den brasilianska industrin kan få stor ekonomisk betydelse.

– Lignin kan till och med bli huvudprodukt, menade Niklas Berglin i sitt anförande vid NWBC 2012. Lignin har många användningsområden och ger störst volym i massafabriken.

En spännande möjlighet för etanolen är att använda den som råvara för produktion av bioplaster, vilket skulle ge etanolen ett nytt värde och dessutom innebära att den kan användas i samma värdekedja som papper och massa, framför allt inom förpackningsområdet. Genom att använda även odlingsrester för etanolproduktion kan man öka produktionen ytterligare, något som behövs om den också ska användas som drivmedel.

– En ökad användning av skogsbaserad etanol både som råvara i pappers- och kemiindustri och som fordonsbränsle är mycket önskvärd. EU är redan på väg att begränsa användningen av jordbruksgrödor för sådan produktion, berättade Niklas Berglin.

Kontakt
Niklas Berglin, Innventia
Tel: 08 676 73 57
Mejl: niklas.berglin@innventia.com

Förbehandling nyckel för nanocellulosa

Förbehandling är ett avgörande steg för att ge nanocellulosa rätt egenskaper, till exempel som syrebarriär i förpackningar. Nanocellulosa, även kallad mikrofibrillär cellulosa, MFC, kan förädlas i fråga om mekaniska och optiska egenskaper. Mikael Ankerfors, forskare vid Innventia, har med sin licentiatavhandling gjort en mängd forskningsresultat om nanocellulosa tillgängliga för alla. Innventia har de senaste åren bedrivit forskning i flera projekt som finansierats av EU och Vinnova.

För några år sedan, 2010, byggde Innventia en fabrik i pilotskala för att kunna producera nanocellulosa i tillräckliga mängder för att ta reda på hur detta material kan utvecklas för olika applikationer. Nanocellulosa är intressant både som förstärkningsmaterial i konventionella pappersprodukter och bioplaster, men kan också komma att användas inom läkemedel, livsmedel, kosmetika och elektronik. Ett speciellt intressant område kan vara förpackningar, där både styrka, barriäregenskaper och optiska egenskaper skulle kunna bli intressanta.

Kommersiell användning kan vara nära
Mikael Ankerfors och hans kollegor vid Innventia hoppas nu mycket på att hans forskning om nanocellulosa ska bidra till att materialet kan utvecklas som kommersiellt material. I dag satsas det en del på förindustriella projekt, till exempel av Stora Enso som tagit beslut att satsa på en så kallad förkommersiell produktionsanläggning för nanocellulsa i Imatra.

I Mikael Ankerfors avhandling visar han hur nanocellulosa, eller MFC, kan produceras med olika förbehandlingar, bland annat enzymatisk eller mekanisk förbehandling, eller genom att introducera anjoniskt laddade grupper i fiberväggarna. Alla de testade processerna är industriellt uppskalningsbara och gör det möjligt att spara upp till 98 procent av energin jämfört med vad tidigare forskning visat.

Kontakt:
Mikael Ankerfors, Innventia
Tel: 08 676 73 08
Mejl: mikael.ankerfors@innventia.com