Chalmers leder EU:s miljardsatsning på grafen

Chalmers har fått EU:s förtroende att leda ett gigantiskt forskningsinitiativ kring supermaterialet grafen. Finansieringen är på upp till nio miljarder svenska kronor, motsvarande tio års arbete för tusen forskare. Sex europeiska lag, med helt olika vetenskapliga visioner, har kämpat i över två år om denna ”historiens största utmärkelse för excellent forskning”, som EU-kommissionen beskriver det. Allra högst rankas det Chalmers-ledda Graphene Flagship, som redan från start omfattar 126 akademiska och industriella forskningsgrupper i 17 europeiska länder, och vars vetenskapliga råd rymmer fyra nobelpristagare. ”Jag är hedrad och stolt över att Graphene har valts till det första flaggskeppet inom europeisk forskning, och kan försäkra att våra akademiska och industriella partners runt om i Europa är hängivet engagerade i projektet”, säger Jari Kinaret, Chalmers, som kommer att leda jätteprojektet.

Grafen ska bli industriellt material

Uppdraget är att förflytta supermaterialet grafen och liknande nanometertunna material från forskarlabben genom att revolutionera ett flertal industrier, i samarbete med spetsföretag på området. Därigenom kan materialet bidra till ekonomisk tillväxt  i Europa.

Grafen – ett enda lager av kolatomer – kan vara den mest fantastiska och mångsidiga substans som mänskligheten har fått tillgång till. Starkare än det starkaste stål, men ändå lätt och flexibelt, kan grafen få elektroner att färdas tusen gånger snabbare än kisel. Grafen är samtidigt genomskinligt, och därmed en ledare som kan kombinera elektriska och optiska funktioner på ett exceptionellt sätt. Andre Geim och Konstantin Novoselov vid Manchester University tilldelades 2010 års Nobelpris i fysik för sina banbrytande experiment på grafen, och båda är med i det nya jätteprojektet.

Elektroniskt papper och avancerade batterier

Exempel på tänkbara grafenbaserade produkter är ultrasnabb och formmässigt flexibel elektronik såsom elektroniskt papper och böjbara smarta telefoner, lättare och mer energieffektiva flygplan samt avancerade batterier. På längre sikt förväntas grafen ge upphov till nya typer av datorer och revolutionerande medicinska tillämpningar såsom konstgjorda näthinnor.

Projektet inleds under 2013 med en totalbudget på 54 miljoner euro för de första 30 månaderna, medel ur EU:s sjunde ramprogram. Forskningsmässigt bidrar Sverige med grupper från Chalmers, Umeå universitet, Karolinska institutet och Linköpings universitet. Enligt planerna kommer de svenska grupperna tillsammans att få 2,4 miljoner euro från EU i denna uppstartsfas. Chalmers får dessutom 2,7 miljoner euro från EU för sin koordinerande roll.

Kontakt:
Jari Kinaret, Chalmers
E-post: kinaret@fy.chalmers.se
Tel: 031 772 36 68

KSLA går på djupet om framtidens gröna resurser

Tisdagen den 29 januari 2013 inleddes ”Global outlook – Future Competition for Land and Water”, en internationell konferens för att kartlägga möjligheterna att förse människor och industri med gröna råvaror i framtiden. Hur mycket mark och biomassa finns tillgänglig, och tar politikerna rätt beslut för att underlätta utvecklingen mot en grön industri? Konferensen är arrangerad av KSLA med stöd av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Konferensen har mer än 260 anmälda från ett tiotal länder över hela världen. Första dagen handlade till stor del om politiskt stöd till jordbruket i olika delar av världen. Alan Swinbank, professor vid University of Reading, påpekade att det var modigt av KSLA att be en britt att berätta om EU-politiken genom åren! Hans slutsats var att motiveringarna skiftat, bland annat har de allt mer kommit att handla om miljöfrågor, men att stödet som sådant i stort sett har bestått och i praktiken mest gått till stora markägare.

Kontakt:
Carl-Anders Helander, KSLA
E-post: akademien@ksla.se
Tel: 08-54 54 77 00

VTT bygger biokompositer med torvfiber

Finska forskningscentrat VTT har utvecklat processer för att använda det snabbast förnybara ytskiktet hos torv till biobaserade kompositmaterial, ett intressant alternativ till att använda det för energiproduktion. Målet är att utveckla att använda det torvbaserade materialet för produktion av bland annat byggmaterial och för diverse konsumentprodukter. Fördelar med material som innehåller torvfiber är att de är biobaserade och dessutom relativt billiga. Bland egenskaper kan nämnas att de kan göras vattentäta och har goda brandegenskaper.

Kompositmaterial innehållande torvfibrer har visat sig lämpliga för bearbetning med normala plastbearbetningsmetoder, till exempel extrudering och formsprutning. Ännu har man dock inte kommit till industriell produktion.

VTT har för närvarande tre patentansökningar väntan relaterade till biokompositer som innehåller torv.

Kontakt:
Kirsi Immonen, VTT
E-post: kirsi.immonen@vtt.fi
Telefon: +358 20 722 2933

Träfibrer ger starka kompositer

Träfiber fungerar utmärkt som armering och ger ett starkare och styvare material. Nya bevis på detta har  presenterats av Maiju Hietala, som blivit doktor vid både LTU och Uleåborgs universitet på sin forskning om trä- och bionanokompositer. ”Idag används sällan träfiber vid tillverkning av kompositer på grund av svårigheter vid processen och högre kostnader, istället används trämjöl. Min forskning visar dock att det går att separera träfiber från träflis i ett enstegsförfarande” säger Maiju Hietala. Processen som använts kallas extrudering, på svenska ibland strängpressning, och innebär att materialet trycks genom ett munstycke. För att träets fiber inte ska förstöras behövdes det fuktas eller utsättas för kemisk behandling, berättar Maiju Hietala.

Både miljöskäl och ekonomi

Intresset för att använda förnyelsebara material i biokompositer har ökat stadigt de senaste 10-15 åren. De främsta drivkrafterna bakom den utvecklingen är lägre materialkostnader och ökad miljömedvetenhet. Just miljön är något som motiverar Maiju Hietala.

”Jag är miljöingenjör i grunden och vill arbeta för att få fram mer miljövänliga material. Trä är ett naturligt material som vi har gott om i Sverige och Finland och det vore bra om vi kan utöka dess användningsområden” säger Maija Hietala, som också påpekar att produktion av kompositer innebär nya möjligheter till förädling av råvaran. I det här fallet används restavfall som annars skulle eldas upp.

Förstärkning på nanonivå kräver mer forskning

Maiju Hietala försökte sig även på att genom extrudering använda cellulosafiber i syfte att tillverka nanokompositer. Hennes experiment med nanocellulosa lyckades dock inte fullt ut.

Maiju Hietalas forskning har utförts i samarbete med Uleåborgs universitet där hon bland annat kunnat utföra fiberanalyser. Hennes avhandling är den första dubbla doktorsavhandlingen mellan Luleå tekniska universitet och Uleåborgs universitet.

Kontakt:
Maiju Hietala, Luleå tekniska universitet, LTU
E-post: maiju.hietala@ltu.se
Telefon: 0920-493381

Världen samlas i Stockholm för att lösa framtidens behov av mat, fiber och energi

Den 29-30 januari samlar samlas människor från hela världen på Norra Latin i Stockholm för att reda ut hur vi ska klara att förse världens växande befolkning med de fyra F-en: Food, Feed, Fuel, Fibre. Arrangör är KSLA, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. KSLA har valt att använda begreppet Fyra F, annars är det vanligaste att man pratar om tre F. Food, Fibre and Fuel. (Det fjärde F-et kan i andra sammanhang utöver Feed även vara Fresh water eller Finance.)
Under två dagar kommer experter inom jord- och skogsbruk med flera areella områden att medverka. Från Sverige medverkar bland annat Sten Nilsson (bilden) som ger en global översikt över vilka landområden som finns att använda.

Se mera på http://www.ksla.se/aktivitet/global-outlook/